Klantigaste mamman i hela världen??

Charlie vaknade när jag la mig i natt & började babbla, sparka & ge ifrån sig små tjut & han verkade inte hungrig, så jag bestämde att jag skulle få prova napp på honom (igen). Den första tog han inte, en böjd silikon napp med knottror för att massera tandköttet fram. Den andra, en mam tog han & hade i munnen medan han flinade & hade sig. trodde väl att det var en lek :/

Jag gav honom den varje gång han spottade eller flinade ut den & efter ca 5 min sög han på den. GAv honom hans blåa gosiga elefant han fått av moster & momma & ögonen sjönk genst ihop & armarna kramade om elefanten. För att göra en lång historia kort, han bökade så mkt så till slut la jag honom i min säng, för att ens kunna få lite sömn. HAn somnade efter 5 min & sen jag.

Vaknade 7.44, 1½ timme för sent.. Charlie låg & babblade, Flisan sov & jag hade inte hört larmen!! Väckte henne, tog med honom ner för att göra frukost & sätta på kaffe, så jag la honom som vanligt i soffan, med en kudde.

Hämtade en cigg, gick ut på balkongen, stängde till dörren, hann ta 2 bloss, sen kom katten & trängde sig ut & precis då hörde jag en duns! Shit tänkte jag, nu ramlade han ner & då hördes panikynk. Fimpade snabbt som fan & skyndade mig till honom. Tog upp honom, han hann inte ens gråta, men det hördes att han var livrädd. Tröstade sötisen & vart förbannad på mig själv för att jag inte börjat lägga honom på täcket på golvet. Han har ju lyckats lägga sig på sidan några ggr nu, men så sällan så det har väl inte kopplat...

Han hade ett svagt rött märke mitt på huvudet, men ingen annanstans.... Så fort han fått tröst var allt bra igen, men jag har lite ångest... Jag som var så glad att han äntligen snuttat på nappen, jg har ångest nu istället.. Kul början på morgonen för oss båda :(

Dottera ramlade ner från sängen när hon var ca 2 veckor. JAg satt upp på nätterna & ammade & hade somnat till.. JAg trodde jag hade för små bröst för att kunna amma liggandes på sidan.. Jag vet, det låter skitfånigt, men jag visste inte hur hon skulle ligga, hade provat & det funkade inte... Hon klarade sig naturligtvis oxå & efter det provade jag tills jag fattade hur man låg på sidan & ammade.

hur många andra mammor/pappor har varit lika klantiga som jag var i morse?? Är det ett vanligt "fenomen" ?

Kommentarer
Postat av: Ida

Ja det är det nog säkert, oavsett hur mycket man än VILL vaka över sitt barn så kommer det alltid komma något tillfälle då man kollar bort en sekund eller går ut någon minut. Olyckor kan hända alla. Min mamma t ex
stod och byte blöja på min äldsta syster när min syster helt plötsligt rullade av bordet! mitt framför ögonen på min mamma! Allt gick bara bra dock med min syster. Min kusins axel gick ur led när han var liten för att han rullade ur sängen som min faster hade lagt honom på.. autch... men iaf: ta det lugnt, olyckor händer.. Visst: man måste hålla koll på de små, men ibland händer det helt enkelt olyckor

2007-10-11 @ 09:19:32
Postat av: Helle

Jo, iofs. Men jisses, axeln ur led? Ajje :(

2007-10-11 @ 09:23:25
URL: http://heahog.blogg.se
Postat av: Cissi

Engla ramlade ner från våran säng vid 7 månader... Bara nån dag innan hade jag sagt till Emil att hon inte gjort illa sig en enda gång! Tji fick jag... Men det gick ju bra i alla fall =)

2007-10-11 @ 13:19:42
URL: http://ceciliafrejd.blogg.se
Postat av: Sara och Miro

Jag har varit klantig på det vis att jag ramlade när jag gick och bar på min son..trampade på gåstolen så vi for i golvet båda två.
Tog en stund för honom att lugna ner sig, men han fick inte ett enda märke.

2007-10-12 @ 07:52:53
URL: http://aslundkarppinen.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0