heahog

Jag är inte på så himla bra humör. Orkar inte gå in så mkt på det just nu, men det handlar om vad min dotter gjort & sagt, mot mig & mot en klasskompis, samt nåt hon mår väldigt dåligt över. Det hon mår så dåligt över är inget jag kan hjälpa henne med. Hon känner sig inte älskad eller betydelsefull alls längre & min kärlek spelar inte så stor roll, när det är flera som hon tycker, har lämnat henne. Jag vet inte vad jag ska säga eller göra åt det..

Jag ska gå upp & säga god natt till henne nu & kolla på tv, jag orkar inte tänka så mkt eftersom det gör så ont att hon känner så.
Den här gången kan jag inte ljuga för henne & säga att hon bara inbillar sig, för jag tycker att motsatsen har bevisats mer än en gång nu. När det här kommer upp till ytan, får jag sån jävla lust att ta ungarna & våra grejer, sticka långt åt fanders & inte höra av mig mera alls.
Jag vill inte ens höra av mig till vissa eftersom det känns som om jag tvingar oss på dom. Det är säkert inte så alls, men det är så det känns & därför blir jag mer tillbakadragen.